Bornholmtunnelen

Se bare Langeland og √ėland!

Af Peter Andreas Harteg,
bornholmtunnel.dk (03-04-2006)

Det er flere gange i debatten om en fast forbindelse mellem Bornholm og Sverige blevet fremf√łrt, at en fast forbindelse ofte f√łrer til affolkning og √łkonomisk tilbagegang. Som skr√¶mmeeksempler er det som regel Langeland og √ėland, der bliver n√¶vnt.

P√•standen p√• Bornholm er, at broerne til Langeland og √ėland mest af alt har haft en negativ betydning for disse √łers udviklings.

Direkt√łren for BornholmsTrafikken skrev for nogle √•r siden om ideen om en tunnel mellem Bornholm og Sverige:

- Jeg synes principielt det er en d√•rlig ide. Det lyder godt, men jeg er ikke sikker p√• man opn√•r det √łnskede resultat, nemlig flere tilflyttere og flere turister. Jeg baserer mit synspunkt p√•, at broen til Langeland fra T√•singe var ment som et plus. Men det gav affolkning og en nedadg√•ende erhvervsudvikling i stedet. I dag er Langeland n√¶rmest d√łd bortset fra sommerhusg√¶sterne. Jeg kunne frygte det samme med Bornholm.

- Det er netop √ėens status - som √ė - der er sp√¶ndende og s√¶regen. Hvis man har milliarder til r√•dighed til en tunnel, og forestiller sig man bruger disse penge til f√¶rgetrafik kunne det blive lige s√• godt som en tunnel - men med bevarelse af √ėens status som √ė.

Men hvad synes de egentlig selv på Langeland?

Formanden for Turist og Erhvervsforeningen Langeland, Torben Rasmussen, svarer på denne kritik:

- Ganske kortfattet kan jeg konstatere, at direkt√łren for Bornholmstrafikken ikke aner hvad han taler om n√•r han fort√¶ller at Langeland n√¶rmest er d√łd. Hvis ikke broen havde v√¶ret en realitet fra 1962 var Langeland med sikkerhed d√łd. (Se til erhvervsudviklingen p√• √Ür√ł - s√• har du svaret). Der er intet at frygte ved en fast forbindelse, bortset fra at f√¶rgedriften naturligvis oph√łrer.

√ėland

√ėlandbroen er flere gange blevet n√¶vnt som skr√¶mmeeksempel i den bornholmske debat (senest i Bornholms Radios rejser√•d fredag 31-03-2006). Men har det virkelig noget p√• sig? Jeg besluttede mig for at unders√łge det n√¶rmere og udformede denne mail til √ėland:

I write to hear with you, if you can confirm or decline a very common understanding here at Bornholm, that since the bridge from Kalmar to √Ėland was build in 1972, all development at your island has stopped or stepped backwards.

A lot of people here at Bornholm say, that the bridge drained √Ėland for commercial activities and simply moved companies and workers away from the island, instead of making it easier to run a business at the island.

Is this really true? Could you please reference any scientific research documenting the negative impact of the bridge on the economics of √Ėland, and also, how many percent of the inhibitants do you think are still against the bridge these 34 years after it was build?

The former mayor at Bornholm, Knud Andersen, has said this as an argument against connecting Bornholm to Sweden with a tunnel:

<cut> Jeg √łnsker ikke at Bornholm skal oversv√łmmes af 1-2 dages turister og blive som de dele af √ėland der er n√¶rmest broen fra Kalmar. </cut>

Actually I drove over the bridge and paid a short visit to Färjestaden some weeks ago on my way back from a visit to Gotland, and to me is seems a lot less messed up with cheap tourist places than parts of Bornholm.

Is it in your eyes really true, that the bridge has been harmfull to the development of the tourist sector at √Ėland?

Thomas Idermark, der indtil for nylig var ordf√∂rande for √Ėlands N√§ringsliv, svarer:

I am a little surprised over what you are writing. We have absolutely no discussion about harm depending of the bridge. When the bridge was built it meant a dramatic positive effect on √Ėland. A lot of people decided to move to √Ėland and still is this happening. The situation is not exactly the same on √Ėland and Bornholm. The ferry trip took 20 minutes before and that meant that turist visiting √Ėland just for some days was a reality even before the bridge.

I can give you right in the analyse that a lot of T-shirt shops is not good, but that has nothing to do with the bridge. That is more a question about planning and supporting the right development in the society. For √Ėland is the bridge essential. It is a part of our strategy how to develop the island. We want to make it easier to come to √Ėland and to have your second living here. √Ėland is nowadays integrated with the region in a positive way. Primarily has the bridge been positive for the living on the Island in wintertime. What the effects sholud be for Bornholm with a tunnel is nothing I can advise you about, but for √Ėland is the bridge a blessing.

[...]

Thank you for righting me and god luck with the tunnel.

 --

Lisbeth Lennartsson, der udover at v√¶re ordf√∂rande for √Ėlands st√łrste kommune Borgholm, er ordf√∂rande for √Ėlands Kommunalf√∂rbund, giver f√łlgende svar:

Befolkningsm√§ngden p√• √Ėland pekade starkt ned√•t vid √Ėlandsbrons tillkomst.

Fr√•n att i slutet av 1800-talet varit n√§ra 40 000 inv√•nare s√• har √Ėland d√§refter avfolkats.

År 1972 när bron invigdes var befolkningsmängden knappt 20 000 personer. Prognoserna förutsåg att vid slutet av 1970-talet skulle befolkningen minska ytterligare ner mot 18000 inv.

Idag räknar vi drygt 25000 invånare på ön. Snabbast har utvecklingen gått i Färjestaden, precis i anslutning till brofästet, som hela tiden växer och som nu räknar in ca 4000 invånare .

För öns företag har bron inneburit att miljoner kronor i fraktkostnader med färja har försvunnit.

De få stora företag som finns här t.ex Guldfågeln, Forsheda, Cementa hade inte kunnat utvecklas så positivt som de har om inte bron hade funnits.

 Det har visserligen ocks√• inneburit att det √§r enkelt att transportera mj√∂lk till Kalmar ist√§llet f√∂r att tillverka ost i Borgholm och Arla st√§ngde f√∂rra sommaren √Ėlandsmejeriet med ca 100 arbetstillf√§llen.

Besöksnäringen har avsevärt ökat sedan bron byggdes.

I slutet av 60-talet räknade vi in knappt 400 000 turister de år då besöksnäringen låg på topp.

Numera räknar vi in drygt 2 miljoner besökare årligen och i Borgholms kommun finns det lika många fritidshus som åretruntbostäder. Detta ligger till grund för att en stor mängd nya småföretag har kunnat och vågat starta upp.

De tidigare stora näringsgrenarna fiske-stenindustri och jordbruk har omstrukturerats och betydelsen av de bägge förstnämnda tyvärr avsevärt minskat.

Besöksnäringen tillsammans med jordbruket är numera Borgholms kommuns största näringar.

M√•nga √∂l√§nningar pendlar enkelt till sina arbeten i Kalmar( som med h√∂gskola, l√§nssjukhus o industrier har en helt annan arbetsmarknad √§n vi har p√• √∂n.) M√•nga m√§nniskor har kunnat bos√§tta sig p√• √Ėland enbart tack vare √∂landsbron.

Det √§r n√§stan 3000 inv√•nare p√• √Ėland som dagligen pendlar till sina jobb i Kalmaromr√•det.

Som du f√∂rst√•r √§r √Ėlandsbron av mycket stor och mycket positiv betydelse f√∂r oss.